söndag 17 april 2016


Nu har vi varit hemma ett par dagar och kommit i fatt oss lite. Det blir lite av en kulturkrock att komma hem. Kolkata var trångt och varmt och här är det mer glest och inte så varmt. Jag har lagt in bilder i hela bloggen och det finns också lite fler bilder under FOTO: Indien 2016.
Hoppas att ni har haft nöje av att läsa bloggen.
  • Indien är ett stort land och vi har bara varit i en liten del.
  • I de Nordöstra områdena, där vi har tillbringat den mesta tiden bor det många minoritetsfolk. Många är besläktade med tibetanerna.
  • De flesta är buddister.
  • Det är kallt i dessa områden. De ligger nära gränsen till Buthan och Kina och vi har bott på 3000 meters höjd.
  • Fast det är mycket kallt går de flesta barfota i flip-flops.
  • Indien var i krig med Kina på 60-talet om dessa delar.
  • Det finns massor av militärer längs vägen.
  • Jag vet att jag är tjatig, men att åka bil är ett äventyr, inte helt positivt.
  • Man tänder inte lyktorna på bilarna förrän man inte själv kan se.
  • Cyklar har inte något ljus och gångtrafikanter inga reflexer. De är i stort sett osynliga när det blir mörkt och det rör sig mycket folk längs vägarna.
  • Det finns mycket att önska av vägarna i bergen. På en del ställen håller man på att förbättra, men det kommer att ta låååång tid.
  • Människorna är mycket vänliga och de som kan engelska vill gärna prata.
  • Vi är exotiska och många vill ta foto tillsammans med oss.
  • Indien är FÄRG och GLITTER.
  • Alla kvinnor har färgglada kläder. De flesta har saris, men många har också tunika och byxor eller tights.
  • Yngre kvinnor i städerna är ofta västerländskt klädda i jeans och tröja.
  • I Indien visar kvinnorna inte nakna axlar och ben. Men nakna magar går bra.
  • Det finns inget säkerhetstänk någonstans. På en byggarbetsplats kan man stå mycket högt utan någon som helst förankring.
  • Indien har ca 1,3 miljarder invånare.
  • Omkring  25 miljoner indier bor utomlands.
  • Kolkata har 4,5 miljoner invånare, 14 miljoner med förorterna. Inte konstigt att det blir trångt.
  • Man sätter skorna när man besöker ett hem.
  • Man sätter alltid skorna när man skall gå in i ett tempel. Kvittar om det är Hinduiskt eller Buddistiskt. 
  • Man dansar i nästan alla reklamfilmer. 


Bröllopskläder
Lite gott
Blommor att offra
Säkerhet
Gemensamhetsbad


onsdag 6 april 2016

Dag 24 - 3/4
Kolkata

I går kväll var vi ute och åt på en Rajastaninfluerad restaurang, vi fick in 15 olika rätter i små skålar. Olika vegetariska blandningar, ris, 4 olika sorters bröd och olika söta desserter, dryckerna var lassi med smak av saffran, mjölk som var salt och vatten. Det var ny erfarenhet och allt smakade gott.



På vår morgonpromenad i, för oss, nya kvarter. Här är det liv och rörelse. Man säljer allt. Just här  kunde vi se försäljning av en massa olika matvaror i stånden utefter trottoarerna, ris, kryddor, linser, betelnötter och mycket mera.



Här lagar man elmotorer, gamla borrmaskiner, mobiltelefoner m m eller så plockar man reservdelar från dem och allt sker på trottoarerna. Här återanvänder man allt.

Återvinning

Det är mycket varmt tidig eftermiddag, ca 36 grader, och vi tar en paus på ett par timmar. Hotellet har AC.

På eftermiddagsturen köpte vi en Buddha  i silver till vår samling. Eftersom det var söndag så var det mer människor ute på shopping än vad vi sett tidigare. Det är ofattbart att förstå hur mycket folk som man trängs med på trottoarerna och i affärerna. Till detta ska man sedan lägga alla bilar, motorcyklar, vespor, tuctuc och rickschor allt i en salig röra med en ofattbar kakafoni av ett evinnerligt tutande. Vi orkade inte trängas, utan vi får handla en annan dag. Det är otroligt trångt och varmt.

Trängsel

Dag 25 - 4/4
Kolkata

Idag gick vi ut lite tidigare för att åka med tunnelbanan norrut till ett område, Kumartuli, som är känt för sin tillverkning av olika hinduiska gudastatyer, alltifrån 1 dm till 2-3 m höga. Vi  köpte varsin pollett för INR 5/st = ca 70 öre! Det var inte mycket folk på Metron. Vi åkte på förmiddagen och från centrum. Det tog lite tid att leta sig fram till rätt kvarter men det fixade vi genom att fråga oss fram. Ibland fick vi olika svar;  gå till höger, nästa svarade att vi skulle gå till vänster eller rakt fram. När vi fick två svar som var åt samma håll gick vi ditåt.



Det är trevligt att strosa omkring i dessa kvarter. Här gör man fantastiska statyer. Stommen är av halm, som man sen kletar lera på. Huvud, händer och fötter görs för sig av enbart lera. Sen sätter man ihop allt.

Vi gick även förbi fabriker, där man väver bl a tyger, som sen skall bli T-shirts. När vi köper en T-shirt  tänker vi nog inte på under vilka förhållanden den är tillverkad. Fabrikerna ligger i stora gamla stenhus, som säkert har varit fina en gång. Men idag är det inte fint. Lokalerna är mörka och bullriga,  Det är skitigt överallt. Det bor människor lite överallt. I små mörka rum. Det är svårt att föreställa sig hur människor bor om man inte sett det. Träd och annat grönt har tagit över en del av husen.

Textilfabrik


Vi ser även människor som bor på gatan. Kvinnor med små barn. Man blir ledsen över hur människor har de. Många äger absolut inget. De får vara glada om de får mat för dagen. Små barn, som springer omkring och leker på gatan. De har ingen framtid, bara svält och elände.

Det finns givetvis en annan sida av Kolkata också. Många har det hyfsat bra efter Indiska förhållande och så finns det dem, som har otroligt mycket pengar. Men vi ser inte så mycket av detta. De bor troligen lite mer undanskymt.

De flesta kvinnor går klädda i traditionella kläder, saris, byxor och tunika eller leggings och tunika. Allt är mycket färgglatt. Här kombinerar man färger på ett annat sätt än vad vi gör. För oss kan det ibland skära sig rejält. Yngre kvinnor går ofta klädda i västerländska kläder, jeans och tröja.
Männen går oftast klädda som vi. På landet ser man fler män i traditionella kläder, tunika och byxor.

Bröllopskläder
Man ser nästan inga gråhåriga människor. Indierna färgar håret. Man möter många, framför allt äldre män, som är rödhåriga. De har hennafärgat sitt hår.

Det finns rött spott överallt. Först fattade jag inte vad det var. Trodde att man spottade blod. Men så är det naturligtvis inte. Männen tuggar betel. Det anses som uppiggande. Spottet och tänderna blir röda. Och man spottar hela tiden.

I kväll har vi ätit på McDonalds. Också en erfarenhet. Hamburgarna är antingen vegetariska eller gjorda på kyckling och smakerna är helt annorlunda än hemma. Indiska eller kinesiska (nyhet) smaker. Vi åt Chicken Maharaja, en kryddstark, men god kycklingburgare.


Det springer hundar överallt. De rör inte en människa, de flesta är strykrädda. Här i Kolkata ser de flesta välmående ut. Det finns mycket sopor att äta. I Tawang däremot var det många som var angripna av skabb och såg mycket eländiga ut. De ligger överallt och sover på dagen. Kan ligga mitt på en landsväg ibland. Här i Kolkata bevakar de sina revir. Om det kommer en främmande hund så börjas oväsendet. Alla hundar i reviret skäller och jagar bort den främmande hunden. Intressant att beskåda.


Dag 26  -  5/4

Idag har vi varit på Indiska Museet här i Kolkata. Stort och har varit fint en gång, men som mycket annat har det varit dåligt underhållet. En del är mycket fint här, men en del är rätt så dammigt och dåligt skött. Här finns en hel del fina statyer och även en buddistisk utställning, som var mycket fin.

Vi var tidigt ute idag och alla gatuförsäljarna packar upp sina produkter till försäljning på trottoaren. Måste kännas tröstlöst att packa ner allt på kvällen och sedan upp med allt igen nästa dag.

Sedan har det varit stora shoppingdagen. Vi har köpt kläder och lite annat. Det har varit rätt så varmt idag, över 40 grader och man blir fort trött i värmen. Det gäller att komma inomhus, där det finns AC. Vi besökte en stor läderaffär, där de har skor, väskor och allt annat gjort av skinn. De har lager på andra våningen och stora fyrkantiga hål i taket. När ett biträde vill ha ner en sko, ställer han sig under hålet och skriker upp och efter ett tag kommer en skokartong. Sen kastar han upp de kartonger han inte behöver. Det kan bli 4-5 st på en gång. Det skall till en viss teknik för att lyckas. Kul att se.


Skolager en våning upp


Som vanligt är det mycket folk och mycket trafik. Gångtrafikanter är lovligt byte för bilister och motorcyklar. Det gäller att hålla inne tårna, så att de inte blir överkörda.


Dag 27   6/4

I dag på förmiddagen har vi besökt ett Kali-tempel, Dakshineswar Kali Tempel. Ett storslaget tempel, som man tyvärr inte fick fotografera inifrån. Det är även idag mycket varmt ute och vi måste sätta skorna och gå barplatt på de varma stenarna. Mattor var utlagda, men ibland var man tvungen att gå på stenarna. Jag brände mina fötter lite. Templet ligger vid Gagnes och det fanns mycket människor, som badade och även hämtade hem vatten från floden. Vattnet är heligt enligt Hinduisk tro. Massor med blommor fanns till salu som man köper och sedan offrar man till Kali. Det fanns plastdunkar att köpa för att fylla med vatten från floden. Vi åkte taxi i båda riktningarna. Just nu är det 39 grader varmt och vi är genomsvettiga, vi bytte kläder helt och hållet när vi kom tillbaka till hotellet. Vi tar en liten paus tills i eftermiddag när det blir lite svalare.

Dakshineswar Kali Tempel
Heligt träd
Blommor att offra

Bad i Gagnes



Vi har varit ute lite ikväll. Shoppat lite till och ätit middag. Det är fortfarande ofattbart mycket människor ute. Vi orkade inte trängas och det är fortfarande varmt, 36 grader. Detta var sista dagen i Kolkata. I morgon kväll flyger vi hem.

När vi kommer hem skall jag försöka lägga in bilderna i bloggen och göra en sammanfattning av vår resa.

söndag 3 april 2016

Nu har vi kommit till Kolkata och äntligen har vi ett hotell med ett vettigt WiFi (så länge det varar). Det fungerade inte när vi kom, men nu har det fungerat en hel dag och är hyfsat snabbt.


Dag 19 - 29/3
Tawang - Dirang

I går kväll hade vi fest på hotellet. Alla hotellpersonal, våra drivers och några andra gäster dansade vilt. Först visade några av hotellets personal traditionella dräkter. Sen åt vi och sedan drog Baro, vår guide, igång lite hålligång. Trevligt.

Hålligång på hotellet
Traditionella kläder


De lever ett hårt liv här. Det är som sagt mycket kallt och någon uppvärmning finns inte. Veden de har används mestadels till matlagning. Alla byar ligger på bergssidorna och det är rätt så brant. Husen är byggda på pelare. Det är det enda sättet då det inte finns en plan yta att bygga på. Under husen håller djuren till på nätterna, under det ställe där de har sin toalett håller grisarna till. så det blir en typ av återvinning när allt går till gödning. Människorna här har ett annat utseende än indiskt. De liknar mer tibetaner.

Tungt att bära
Stenkrossning vid vägarbete. 
Det är kallt



Tvättning i kallt vatten
Småflickor passar småsyskon

Idag har vi åkt ner till lägre höjd, ca 1600 meter. Det var mycket snöslask vid Sela-passet, ca 4100 meter, men det har gått bra att köra. Det var nog jobbigare igår, då all snö kom.

Himalaya

Jakar på vägen
Tuff bergsväg om man nu kan kalla det väg.

Nu är vi i Dirang. En liten bergsstad på vägen ner till låglandet. I kväll har vi varit på rockkonsert. Ett känt tjejband uppträdde. De var duktiga. Kul att titta på ungdomarna. Det var mest killar, men lite tjejer också. Alla tjejerna här var klädda i västerländskt, tajta jeans och tröjor.

Annars har de flesta vi sett under resan norrut varit klädda i traditionella kläder. Inte indiska kläder, utan mer som man är klädd i Tibet. Kjol, jacka, schal och en filt, vävt av jakhår,  som de har där bak. Det blir varmt att sitta på. Här är ju mycket kallt. Men trots kylan och vad de än har på sig går många barfota i flipflops.


Dag 20 - 30/3
Dirang

Första stoppet idag var ett besök i det gamla Dirang. Det var tidigare centralorten med ett administrativt kontor och områdets fängelse. Vid en jordbävning 1950 raserades denna byggnad och en del andra hus och centralorten är sedan dess den nya Dirang. På senare år har man byggt upp byggnaden igen dock utan någon funktion. Urbaniseringen finns här liksom på andra ställen i världen så flyttning sker från byarna in till centralorten. Genom byn rinner ett ganska stort vattenflöde, över vattenflödet har man byggt två stycken kvarnar för malning av säd genom vattenkraft.
All el här uppe produceras genom vattenkraft men säkert mer än 10 strömavbrott /dag är inget ovanligt, säkert beroende på kapacitetsbrist.

Enkel vävstol
Typiskt Monpa-hus
Det fanns massor av fina orkidéer

Därefter besökte vi Thembang en by som är intakt sen ca 500 år och finns med på Världsarvs-listan.
I byn finns idag två så kallade Home Stay, där man kan hyra ett rum med frukost.

Världsarv - södra ingången
Manuell tröskning av ris

Vi fick titta på en dans- o sånguppvisning där kvinnorna var uppklädda i finaste dräkter. Vi blev också bjudna på hembränt risvin. Risvin gör man säkert i alla hus här uppe i norr, det var inte första gången vi blev bjudna på det. Man kokar ihop ris och majs, tillsätter sedan socker och jäst och låter detta sedan jäsa under några veckor i en strutformad behållare. Sedan häller man varmt vatten som rinner genom blandningen ner genom struten. Man kan också destillera risvinet för att höja alkoholhalten. Risvinet smakar lite åt Grapa hållet.

Underhållning


Diskning 
Rådslag
Det fanns blommor överallt på husen
På väg tillbaka till Dirang besökte vi ytterligare en by.


Dag 21   31/3
Dirang - Tezpur

Idag har vi åkt ner till låglandet. Svindlande vägar med svindlande landskap, hänförande utsikt. Det är ett äventyr att åka på vägarna. Vi har åkt på serpentinvägar, med branta stup. Det är otroligt hur duktiga våra chaufförer är. De vet exakt var de har bilen. Vid möten kan det bli riktigt trångt. Vi har mött många militärfordon. De kör i kolonner, med 20-30 bilar. Man är duktiga på att släppa fram bakomvarande och kör alltid till sidan om någon vill köra om.

Vi kör genom byar som ligger på bergssidorna. Det sticker ut små rör från berget. Där kommer det ut vatten och där sköter byn sin tvätt, disk och tvättar sig. Man hämtar även vatten här. Det är den enda vattenkälla de har. Inget rinnande vatten inomhus.

Det finns en massa skyltar med visdomsord längs vägen. De går alla ut på att man inte skall köra för fort och inte dricka sprit när man kör. De är alla små rim på engelska.

Inget rim på den här skylten


Det var fantastiskt att se hur naturen ändrade sig när vi kom ner från Himalyabergen, från ett ganska trädfattigt landskap med mestadels barrträd till en djungel med massor av bambu, bananträd och andra lövträd.

På vägen ner besökte vi en uppfödningsplats av världens minsta gris, som är utrotningshotad. De var riktigt söta de små grisarna.



Det var mörkt när vi kom ner till Tezpur i låglandet. Det är hemskt, med trafiken. Man tänder inte ljuset förrän det i princip är mörkt. Vi har försökt lära vår driver att ljuset inte bara är till för att han skall se, utan också för att han skall synas. Under vår tid tillsammans har han tänt ljuset tidigare än de flesta. Tror inte att han gör det när vi har lämnat. Människor rör sig längs vägen gående eller på cykel. Inga reflexer, inga ljus på cyklarna, de syns inte.  Riktigt otäckt!  Det måste ske många olyckor.


I takt med att vi kommer längre och längre ner så ökar också antalet människor vi ser och nu finns det inte en plats, där det inte finns människor. Det är ofattbart hur många de är.



Dag 22 - 1/4
Tezpur - Kolkata

Vi blev en timme försenade p g a att en av bilarna hade läckage i kylaren som skulle lagas.
Från Tezpur åkte vi till Guwahati en bilfärd på ca 20 mil som tog ca 4,5 timmar. På flygplatsen i Guwahati var det ganska rörigt vid säkerhetskontrollen men allt gick till slut bra. Flygresan till Kolkata gick smidigt och sedan bar det iväg med taxi till hotellet.

Det var en tuff resa in till Kolkata i rusningstrafiken och tog knappt två timmar.  Fattar inte hur taxichaufförerna hittar i detta gytter av småvägar inne i stan. Vi var placerade i fem taxibilar och vår taxi hade två stopp för chaufförens toabesök, vilket var ganska oväntat. Varken vi eller chauffören hade namnet på hotellet så när vi närmade oss New Market där hotellet skulle ligga kunde vi inte hitta hotellet eller någon av de andra i gruppen. Det blev lite panik för vi visste inte vart vi skulle ta vägen, Hans gick och letade lite och som tur var såg han plötsligt  en av de andra taxibilarna.  Han fick stopp på den och sen hittade vi rätt hotell. Det var ganska skrämmande ett tag.

Hotellet är bra och ligger precis vid The New Market så det ska bli spännande att kolla runt i denna del av Kolkata. Vi hade en trevlig middag som avslutning på rundresan så från i morgon har vi fem dagar på egen hand i Kolkata.

New Market


Dag 23 - 2/4
Kolkata

Efter en skön natts sömn åt vi frukost allihop utom Nicklas som lämnade i natt för hemresa. Mats åker hem i eftermiddag.

Det blev lite strul med rummen. Vi var tvungna att byta rum, från ett rum med en fin utsikt mot New Market till ett utan någon som helst utsikt. Blev lite förbannade men ...
Sedan blev det oklart hur de extra nätterna ska betalas, oklart om Baros företag har betalt rummen eller om vi kan betala till hotellet. Det rör sig om ca INR 22 500, ca SEK 3 000, inga stora summor men ska vi betala till Baro så måste vi betala i kontanter och man kan bara ta ut max INR 10 000 per dag via en ATM och Baro åker hem idag. Vi vill helst betala med MasterCard till hotellet. Vi får besked vid 18-tiden av Baro.

Gick ut en runda vid 10-tiden, ut i värmen och folkmyllret. Det finns massor att titta på/köpa här, allt mellan himmel och jord! Hans köpte en skjorta och Gunnel två par tunna byxor.


Vi bor nu på Hotel Sapphire Suites strax intill YMCA Hotel som var det hotell som vi bodde på för 6 år sedan. Vi gick dit och kollade hur det såg ut i dag. Det ser ungefär lika dant ut i dag med stora breda trappor men de har och håller på att renovera rummen och det stor skillnad mot för 6 år sedan. Byggnaden är ca 150 år gammal.

YMCA
YMCA

Vi hittade ett ställe där vi tog var sin cappuchino och curd med frukt. Sen var det dax att gå tillbaka till hotellet för nu är det riktigt varmt ute, gissningsvis mer än 35 grader. Vi får gå ut lite senare istället.