söndag 3 april 2016

Nu har vi kommit till Kolkata och äntligen har vi ett hotell med ett vettigt WiFi (så länge det varar). Det fungerade inte när vi kom, men nu har det fungerat en hel dag och är hyfsat snabbt.


Dag 19 - 29/3
Tawang - Dirang

I går kväll hade vi fest på hotellet. Alla hotellpersonal, våra drivers och några andra gäster dansade vilt. Först visade några av hotellets personal traditionella dräkter. Sen åt vi och sedan drog Baro, vår guide, igång lite hålligång. Trevligt.

Hålligång på hotellet
Traditionella kläder


De lever ett hårt liv här. Det är som sagt mycket kallt och någon uppvärmning finns inte. Veden de har används mestadels till matlagning. Alla byar ligger på bergssidorna och det är rätt så brant. Husen är byggda på pelare. Det är det enda sättet då det inte finns en plan yta att bygga på. Under husen håller djuren till på nätterna, under det ställe där de har sin toalett håller grisarna till. så det blir en typ av återvinning när allt går till gödning. Människorna här har ett annat utseende än indiskt. De liknar mer tibetaner.

Tungt att bära
Stenkrossning vid vägarbete. 
Det är kallt



Tvättning i kallt vatten
Småflickor passar småsyskon

Idag har vi åkt ner till lägre höjd, ca 1600 meter. Det var mycket snöslask vid Sela-passet, ca 4100 meter, men det har gått bra att köra. Det var nog jobbigare igår, då all snö kom.

Himalaya

Jakar på vägen
Tuff bergsväg om man nu kan kalla det väg.

Nu är vi i Dirang. En liten bergsstad på vägen ner till låglandet. I kväll har vi varit på rockkonsert. Ett känt tjejband uppträdde. De var duktiga. Kul att titta på ungdomarna. Det var mest killar, men lite tjejer också. Alla tjejerna här var klädda i västerländskt, tajta jeans och tröjor.

Annars har de flesta vi sett under resan norrut varit klädda i traditionella kläder. Inte indiska kläder, utan mer som man är klädd i Tibet. Kjol, jacka, schal och en filt, vävt av jakhår,  som de har där bak. Det blir varmt att sitta på. Här är ju mycket kallt. Men trots kylan och vad de än har på sig går många barfota i flipflops.


Dag 20 - 30/3
Dirang

Första stoppet idag var ett besök i det gamla Dirang. Det var tidigare centralorten med ett administrativt kontor och områdets fängelse. Vid en jordbävning 1950 raserades denna byggnad och en del andra hus och centralorten är sedan dess den nya Dirang. På senare år har man byggt upp byggnaden igen dock utan någon funktion. Urbaniseringen finns här liksom på andra ställen i världen så flyttning sker från byarna in till centralorten. Genom byn rinner ett ganska stort vattenflöde, över vattenflödet har man byggt två stycken kvarnar för malning av säd genom vattenkraft.
All el här uppe produceras genom vattenkraft men säkert mer än 10 strömavbrott /dag är inget ovanligt, säkert beroende på kapacitetsbrist.

Enkel vävstol
Typiskt Monpa-hus
Det fanns massor av fina orkidéer

Därefter besökte vi Thembang en by som är intakt sen ca 500 år och finns med på Världsarvs-listan.
I byn finns idag två så kallade Home Stay, där man kan hyra ett rum med frukost.

Världsarv - södra ingången
Manuell tröskning av ris

Vi fick titta på en dans- o sånguppvisning där kvinnorna var uppklädda i finaste dräkter. Vi blev också bjudna på hembränt risvin. Risvin gör man säkert i alla hus här uppe i norr, det var inte första gången vi blev bjudna på det. Man kokar ihop ris och majs, tillsätter sedan socker och jäst och låter detta sedan jäsa under några veckor i en strutformad behållare. Sedan häller man varmt vatten som rinner genom blandningen ner genom struten. Man kan också destillera risvinet för att höja alkoholhalten. Risvinet smakar lite åt Grapa hållet.

Underhållning


Diskning 
Rådslag
Det fanns blommor överallt på husen
På väg tillbaka till Dirang besökte vi ytterligare en by.


Dag 21   31/3
Dirang - Tezpur

Idag har vi åkt ner till låglandet. Svindlande vägar med svindlande landskap, hänförande utsikt. Det är ett äventyr att åka på vägarna. Vi har åkt på serpentinvägar, med branta stup. Det är otroligt hur duktiga våra chaufförer är. De vet exakt var de har bilen. Vid möten kan det bli riktigt trångt. Vi har mött många militärfordon. De kör i kolonner, med 20-30 bilar. Man är duktiga på att släppa fram bakomvarande och kör alltid till sidan om någon vill köra om.

Vi kör genom byar som ligger på bergssidorna. Det sticker ut små rör från berget. Där kommer det ut vatten och där sköter byn sin tvätt, disk och tvättar sig. Man hämtar även vatten här. Det är den enda vattenkälla de har. Inget rinnande vatten inomhus.

Det finns en massa skyltar med visdomsord längs vägen. De går alla ut på att man inte skall köra för fort och inte dricka sprit när man kör. De är alla små rim på engelska.

Inget rim på den här skylten


Det var fantastiskt att se hur naturen ändrade sig när vi kom ner från Himalyabergen, från ett ganska trädfattigt landskap med mestadels barrträd till en djungel med massor av bambu, bananträd och andra lövträd.

På vägen ner besökte vi en uppfödningsplats av världens minsta gris, som är utrotningshotad. De var riktigt söta de små grisarna.



Det var mörkt när vi kom ner till Tezpur i låglandet. Det är hemskt, med trafiken. Man tänder inte ljuset förrän det i princip är mörkt. Vi har försökt lära vår driver att ljuset inte bara är till för att han skall se, utan också för att han skall synas. Under vår tid tillsammans har han tänt ljuset tidigare än de flesta. Tror inte att han gör det när vi har lämnat. Människor rör sig längs vägen gående eller på cykel. Inga reflexer, inga ljus på cyklarna, de syns inte.  Riktigt otäckt!  Det måste ske många olyckor.


I takt med att vi kommer längre och längre ner så ökar också antalet människor vi ser och nu finns det inte en plats, där det inte finns människor. Det är ofattbart hur många de är.



Dag 22 - 1/4
Tezpur - Kolkata

Vi blev en timme försenade p g a att en av bilarna hade läckage i kylaren som skulle lagas.
Från Tezpur åkte vi till Guwahati en bilfärd på ca 20 mil som tog ca 4,5 timmar. På flygplatsen i Guwahati var det ganska rörigt vid säkerhetskontrollen men allt gick till slut bra. Flygresan till Kolkata gick smidigt och sedan bar det iväg med taxi till hotellet.

Det var en tuff resa in till Kolkata i rusningstrafiken och tog knappt två timmar.  Fattar inte hur taxichaufförerna hittar i detta gytter av småvägar inne i stan. Vi var placerade i fem taxibilar och vår taxi hade två stopp för chaufförens toabesök, vilket var ganska oväntat. Varken vi eller chauffören hade namnet på hotellet så när vi närmade oss New Market där hotellet skulle ligga kunde vi inte hitta hotellet eller någon av de andra i gruppen. Det blev lite panik för vi visste inte vart vi skulle ta vägen, Hans gick och letade lite och som tur var såg han plötsligt  en av de andra taxibilarna.  Han fick stopp på den och sen hittade vi rätt hotell. Det var ganska skrämmande ett tag.

Hotellet är bra och ligger precis vid The New Market så det ska bli spännande att kolla runt i denna del av Kolkata. Vi hade en trevlig middag som avslutning på rundresan så från i morgon har vi fem dagar på egen hand i Kolkata.

New Market


Dag 23 - 2/4
Kolkata

Efter en skön natts sömn åt vi frukost allihop utom Nicklas som lämnade i natt för hemresa. Mats åker hem i eftermiddag.

Det blev lite strul med rummen. Vi var tvungna att byta rum, från ett rum med en fin utsikt mot New Market till ett utan någon som helst utsikt. Blev lite förbannade men ...
Sedan blev det oklart hur de extra nätterna ska betalas, oklart om Baros företag har betalt rummen eller om vi kan betala till hotellet. Det rör sig om ca INR 22 500, ca SEK 3 000, inga stora summor men ska vi betala till Baro så måste vi betala i kontanter och man kan bara ta ut max INR 10 000 per dag via en ATM och Baro åker hem idag. Vi vill helst betala med MasterCard till hotellet. Vi får besked vid 18-tiden av Baro.

Gick ut en runda vid 10-tiden, ut i värmen och folkmyllret. Det finns massor att titta på/köpa här, allt mellan himmel och jord! Hans köpte en skjorta och Gunnel två par tunna byxor.


Vi bor nu på Hotel Sapphire Suites strax intill YMCA Hotel som var det hotell som vi bodde på för 6 år sedan. Vi gick dit och kollade hur det såg ut i dag. Det ser ungefär lika dant ut i dag med stora breda trappor men de har och håller på att renovera rummen och det stor skillnad mot för 6 år sedan. Byggnaden är ca 150 år gammal.

YMCA
YMCA

Vi hittade ett ställe där vi tog var sin cappuchino och curd med frukt. Sen var det dax att gå tillbaka till hotellet för nu är det riktigt varmt ute, gissningsvis mer än 35 grader. Vi får gå ut lite senare istället.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar